Åh. Har sådana humörsvängningar hela tiden. Hänger inte med.
Allt går i lås och löses upp igen.
Jag är kvar mitt emellan.
Vet aldrig riktigt vad jag känner.
Vintern går mot sitt slut, sakta tinar Stockholm upp.
DenGråMassan vaknar till liv.
Folk är stressade, springer till tunnelbanor de ändå vet att de inte hinner med.
Även jag.
Men det är ju värt ett försök.
Det är alltid värt ett försök.
Men om man inte orkar satsa, vad gör man då?
Stannar allt?
Jag vet inte.
Det enda jag vet är att jag inte vet någonting.
Jag vet ingenting.
Igår kom en skarpnäck tunnelbana, typ normalt full. Den stannade och folk gick av en sekund senare tjejer körtanen att hon ska stänga dörrarna. EN han med. Vad var hennes problem egentligen? Det var en väldigt rolig syn i alla fall. Alla blev jätte upprörda.
SvaraRaderaSka man i fortsättningen trycka sig fram när folk går ut så man själv hinner med? Sjukt.
man ska låta folk gå av.
I alla fall emelie.
Är det inte värt att sats? Är det inte kul att lyckas? Jag orkar inte heller satsa på allt, men hitta något. Och döda fiskar följer bara med strömen! Eller hur;)
Gör exakt som du vill och känner att du orkar med:)